RUBBE RUBBE RUBBE

      

 

 

Vegetarianerna på västgård och en köttis bestämde oss att vi skulle göra gemensam vegetarisk kost för att både få ner priset och samtidigt få det trevligare. Jag kommer på iden att man kan göra indisk linsgryta (dhali) som introduktionsmat till våra kommande mysiga och gröna tillfällen. Vid kvart i fem börjar man då med matlagningen med att hacka löken och förbereda allmänt för att göra den dära grytan. När vi sitter och äter får jag ett glädjande besked att de andra tyckte om det som blev tillagat och alla blev mätta.

En rolig händelse kommer då efter maten då allting har blivit diskat (blev ej tillåten att diska allt men hade gärna gjort det) när en person kommer fram och frågar vem som var ”mästerkocken” enligt de andras ord som hade ätit utav grytan, till denne personens förvåning var det utav manligt kön som denna gryta hade tillagads och som kommentar får man ”stjäl du kvinnors göra” eller något liknande (har minne som en mask i vissa tillfällen).

Vi skiftar några meningar angående valfrihet och dylikt men senare får jag en tanke i huvudet att för att uppnå någon form av balans i samhället krävs det av oss alla att bryta ner de fördomar som råder, i detta fall trodde denne person att en person med mer östrogen hade stått och gråtit framför löken och rört ihop måltiden. Vi behöver bryta ner synen på att det ska finnas ett kön bakom vem som gör vad i hemmet, vilken färg på kläderna som visar vilket kön den urgulliga lilla bebisen har m.m.

Såklart finns det inte ett genuint svar på den gåtan som tragiskt nog kommer ta flera generationer innan man löst om hur ett jämställt samhälle ska uppnås men vi behöver ändra vårat synsätt över vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Om jag någon gång har barn kommer de inte har det lätt ska jag säga, jag kommer att bryta mönstret på det ultimata sättet: mina barn ska ha gröna strumpor, blåa byxor, rosa t-shirt, gula underkläder och röda tröjor. Då kan ingen vara kritiskt förutom mot att det antagligen kommer se för jävligt ut!

    

  

            

www.carbonmade.com

Christan Larsen